By
No tags
Jag föreläser på Lysekils Ryttarförening!
Tiden går så fort och om snart en vecka kommer jag till Lysekils Ryttarförening och föreläser om hästmassage och friskvård! Jag kommer under en timme berätta lite om hur hästmassören arbetar, hur behandlingar går till, vad man som hästägare själv kan göra och lite mer därtill. Efteråt kommer jag demonstrera på en av ridskolans hästar för att visa hur jag arbetar praktiskt. Torsdagen den 9 april klockan 18.00 startar föreläsning och håller på i ca 1 timme. Begränsade platser så se till att kom i tid!
Hästägarens husapotek
Alla hästägare borde ha ett apotek hemma med tillskott att sätta in när det krisar och för att underhållsbehandla med. Här är en lista över naturliga tillskott som man alltid bör ha hemma, som man för en relativt billig peng kan förebygga sjukdomar med, samt få en friskare och gladare häst.
- Linfrökaka – bra att ta till som kur eller för att förebygga magproblem. Ges blötlagd.
- Hela linfrön – mot magkatarr samt förebyggande mot mag-tarmstörningar. Ges blötlagda.
- Aloe vera – universalmedel som dessutom är snabbverkande mot allt från störningar i tarm till dålig hovkvalitet, hjälper t o m mot ödem. Ges som juice och det är väldigt viktigt att den är så ren som möjligt, inga konserveringsmedel. Nackdelen är att det är ganska dyrt att ge aloe vera.
- Psylliumfrö/loppfrön – motverkar sandkolik och är även en bra fiberkälla. Hjälper mot magproblem såsom förstoppning.
- AME Formula 14 – fodertillskott med örter, mineraler och vitaminer som främjar tunntarmens normala funktion. I tunntarmen bryts den stärkelse som hästen äter ner. Om tarmen är störd av t ex hästen har ätit mycket spannmål, hjälper Formula 14 tarmen tillbaka till normal funktion.
- AME Formula 11 – fodertillskott som normaliserar tarmfloran (probiotika). Bra att sätta in när hästen ätit något som rubbat balansen i tarmen, t ex dåligt hösilage. Innehåller fysikaliska tarmbakterier, anis, kamomill, mattlummer, rävkaka (nux vomica), rammus pursianus (extrakt), B1, B2, B3, B6, B9 (folsyra), B5 (pantotenat), biotin, kolin, isositol, aminosyror, spårelement. Bör användas i kombination med mineralfoder Biopromin för bästa effekt.
- AME Sensimuco (Sensi 2) – medel mot känslighet för mögel och damm. Svamp och mögelförekomst i hö ger ofta störning i mag-tarmflora. Tillsammans med Formula 11 återställer Sensimuco balansen igen.
- AME Sensimoski (Sensi 3) – medel mot överkänslighet för insekter.
- Dränagekompositum – renande för lever och njurar. Om hästen har t ex hudproblem, strålröta eller annan störning i immunsystemet orsakat av ett överskott av avfallsprodukter, stimulerar dränagekompositum funktionen hos levern, njurarna, matsmältningen och lymfsystemet för att snabbare göra sig av med gifterna.
- Ringblomma och/eller läkemalva – mot inflammationer och infektioner, stimulerar lymfsystemet, utrensande. Hjälper vid t ex fång då hästen ofta har ett belastat immunsystem samt inflammationer i muskler.
- Kanel – bra att ge som tillskott under vintern då hästens mage och matsmältningssystem behöver en extra boost. Värmande. Studier på människa har visat att kanel ökar blodsockerupptaget genom att höja insulinkänsligheten, d vs insulinet fungerar bättre på cellerna som tar upp sockret.
- Fänkål/anis – bra att ge om hästen är väldigt “gasig”. 🙂
- AME Formula 7 + 13 – främjar hästens immunförsvar, vid t ex förkylningar.
- pH-kalk – många hästar lider av inre försurning. pH-kalken består av kalcium- och magnesiumkarbonat som är basbildande och basgör hästen.
- Laminoguarder – oumbärlig att ha hemma och sätta in snabbt när man misstänker fång. Innehåller både smärtstillande och antiinflammatoriska örter som djävulsklo och boswellia, samt circulationsökande som hagtorn. Även schisandra för levern. Hjälper omedelbart när hästen är öm och varm i hovarna, redan efter ett par dagar så går hästen bättre.
Päls kräver näring
Så här på vårkanten är det pälsfällning och pälsbyte på hästarna. Hästen behöver under den här perioden allsidigt tillskott av vitaminer och mineraler för att hålla sig frisk och därmed underlätta pälsfällningen.
Hästens förmåga att byta päls är direkt kopplat till hästens mage samt dess näringsupptag av vitaminer och mineraler från det den äter. En frisk mage producerar själv b-vitamin (+ andra vitaminer) och det bör vara största focus att hålla den i bra skick och fri från infektioner. Speciellt mögel ska man var uppmärksam på nu under vårkanten efter vinterfodringen. Vad gäller näringsupptag bör man vara medveten om att markerna och grovfodret är sämre i näringsinnehåll, och att alla hästar behöver ett allsidigt naturligt tillskott av vitaminer och mineraler. B-vitamin är en av flera ingredienser som påverkar hud och päls. Vitaminer och mineraler samarbetar och måste därför vara i balans, att ge endast exempelvis b-vitamin eller foderjäst främjar inte den balansen.
Det mest effektiva är att ge så allsidiga naturliga tillskott som möjligt. De flesta hästar som inte byter päls normalt eller har andra problem under fällningsperioden, har magproblem och/eller näringsbrister. Det är viktigt att ta det på allvar då dessa problem är en varning om att mer bekymmer kan uppstå senare när hästen går på bete och belastas under sommaren. Jag har nämnt det tidigare och nämner det igen att Biopromin är ett bra tillskott av vitaminer och mineraler under fällningen. Ger man Biopromin redan kan man även öka dosen, det brukar sätta sprätt på fällningen. Biopromin ger vi till ponnyn här hemma. Till islänningen ger vi dock ett annat tillskott som heter Minesyl och kommer från Homeopathuset. På islänningen har Minesyl funkat väldigt bra, då han har blivit piggare och även fått starkare hovar.
I slutet vill jag också tillägga hur pass viktigt det är att se till att hästen får i tillräckligt med protein. Att bilda nya hårstrån förbrukar mycket av det protein hästen får i sig genom grovfodret och därför bör man se till att man har ett hö med bra proteinvärden, eventuellt tillsätta extra protein.
//Therese
Var rädd om magen på din häst
När hästen får kolik har det gått riktigt snett i magen, och i många fall slutar det med att veterinär får kallas ut. Att så många hästar får kolik idag är inte acceptabelt, utan det vittnar om att det finns felaktigheter i hur vi sköter våra hästar. Det behövs mer kunskap bland hästägarna om hur man ser på sin häst om den mår bra eller inte, innan det går så långt att den får kolik.
Det finns givetvis många orsaker till kolik, det måste understrykas. Hästen kan äta något olämpligt och få kolik, sådant går inte att förhindra. Men som tur är är det inte lika vanligt med sådan kolik, utan det mest förekommande varianten där hästen under en längre tid har dragits med problem, som till slut resulterar i att den får kolik. Många hästar har ont i magen och går med problemen länge utan att ägaren vet om det, ofta p g a att personen inte ser symptomen eller rent av inte kopplar ihop symptom eller beteende med t ex magont. Lös träck är mycket vanligt nu under vintern t ex – något som många ser som hör vintern till – får det fortgå utan att göras åt kan det i slutändan leda till kolik. Torr, mörk och illaluktande träck är också ett tecken på att allt inte står rätt till och kan tyda på att hästen är i riskzonen för kolik. Sura och griniga hästar kan ha magont.
Det finns många sätt att förhindra kolik. Dock kommer man långt med att undvika ge spannmål. Hästar har framförallt svårt att bryta ner stärkelsen som finns i spannmålet, och det behövs inga större mängder av spannmål för att hästen ska få bekymmer av det. Behöver hästen mer energi, öka istället högivan eller ge ett stråbaserat komplement. Har hästen alltid något att äta motverkar det också kolik. Linfrö eller linfrökaka är mycket bra att ge i förebyggande syfte. Linfrö bildar ett slem som är läkande för mage och tarm och det är bra att ge när man misstänker att hästen har magproblem. Linfrökaka är smakligt och de flesta hästar brukar gilla det.
Tillreda linfrö och linfrökaka:
Hela linfrön går att köpa hos foderförsäljare i 10 kg säckar. Annars i vanlig affär (COOP, ICA, etc), ex Risenta 1 kg. Linfrön ska blötläggas för att de ska vara till någon nytta. Ta 1 dl linfrön och minst 1/2 L vatten, gärna mer, koka upp vattnet och häll över linfröna. Låt stå i några timmar så att det blir ett slem. För att det ska bli smakligare kan man blanda i rivna morötter, lite betfor eller något som hästen gillar.
Linfrökaka bör blötläggas då det är väldigt torrt. Ger man linfrökaka som kur ges 1 dl per 100 kg kroppsvikt. Vid daglig giva räcker det med att ge 0,5-1 dl.
förebygga kolikkoliklinfrölinfrökakalinfröslemmag tarm problem hästobalans mage tarm hästont i magen hästHästmassör i Lysekilsområdet
Här kommer lite nyheter! 🙂 Jag har flyttat till Lysekil och kommer i fortsättningen att behandla i Norra Bohuslän, Uddevallaområdet, Fyrbodal, Orust och Tjörn. Priset är 500 kr + eventuell bilersättning, och det kommer ligga på samma nivå t o m mars 2015.
Är anatomiska träns bättre än vanliga träns?
Jag tittar ofta på hästens utrustning när jag är ute i stallen hos en ny “patient”. Sadeln är ett vanligt problem och är alltid viktig att ta en titt på oavsett vad hästen har för slags problem, men även annan slags utrustning som träns, schabrak m. m är jag också noggrann med att kolla. Vi hästmassörer måste vara lite av allvetare. Det här kan vara ganska basic det jag skriver, men vad gäller utrustning så tenderar många köra på samma spår som de alltid gjort utan att reflektera över varför man bara använder viss sorts utrustning. Ser man till träns t ex så använde man sällan förr träns med aachengrimma, nu använder man det på alla hästar till alla situationer. Samtidigt har ett helt nytt sortiment av s k anatomisk utrustning dykt upp, vilket ofta diskuteras om det ger effekt eller ej. Själv tror jag att den anatomiska utrustningen kan ses som en bekräftelse på att det finns ett stort problem med att hästägare inte vet hur de ska tillpassa sin utrustning.
Hästens ansiktsnerver, bild som visar hur träns kan ge tryckskador samt hindra hästen
På hästens huvud sitter ansiktsnerver. Dessa nerver är mimiska, vilket betyder att de ansvarar för hästens ansiktsuttryck. För övrigt sitter det inte särskilt mycket muskler på huvudet, och de påverkar knappast resten av hästens kropp. Det betyder dock inte att hästen inte är känslig för tryck på huvudet. När det gäller utrustning är hästen känslig för all slags illasittande utrustning. Sadeln är givetvis den främsta, då den ligger an på ett komplext område, men även saker såsom träns, hjälptyglar, paddar, schabrak m. m som inte passar är givetvis ett störningsmoment för hästen.
Krasst sett är utrustning som skapar så lite tryck som möjligt det allra bästa för hästen, risken för tryckskador minskar drastiskt. Träns som inte sitter bra är oerhört vanligt, och de ger tryckskador eftersom de standard träns som finns ute idag ofta används och tillpassas på ett felaktigt sätt. Träns med aachengrimma är ett sådant. Eftersom aachengrimman är kombinerad med både engelsk nosgrimma och snokrem ger tränset ett konstant tryck kring käken och även på nacken då snokremmen automatiskt drar nackremmen nedåt – om den är felaktigt använd. Sår i munnen, tandproblem kan också uppstå med en felaktigt använt träns.
Anatomisk utrustning har en fördel då de är designade för att inte skapa tryck, men så länge utrustningen man har passar, inte skapar onödigt tryck, duger den helt klart. Det är när utrustning går i trend och användningen saknar funktion det blir fel.
//Therese
aachen nosgrimmaaachennosgrimmaanatomisk utrustninganatomiskt tränshästmassagehästmassörlysekilsår i munnensnokrem bra eller dåligttherese rombranttränstryckskador tränsvästra götalandMånga hästar avlivas i onödan
I senaste numret är det ett stort uppslag om Lisen Bratt Fredricson och hennes väg till den verksamhet hon idag har. Väldigt bra skriven och dessutom intressant då hon tar upp hennes syn på rehabilitering och att hästar KAN komma tillbaka till tävling även efter mycket svåra skador. Det jag skriver är mina reflektioner då jag tycker artikeln pekar ut flera intressanta saker som man ser och hör ute i stallen.
I artikeln säger Lisen att hon aldrig har dömt ut en häst, och att hon heller inte kan förstå hur man kan göra en sådan sak. Hon tar upp som exempel en häst som hade en spricka i höften, som efter ett års vila fortfarande haltade men sattes ändå igång att ridas och blev till slut så bra att Lisen tävlade den i svår hoppning. Det är intressant det som skrivs, då det ger en delvis förståelse av vad som skiljer eliten ut från “vanliga hästmänniskor”, just att de är övertygade om att det mesta är möjligt – inte bara tävlingsmässigt utan även rehabiliteringsmässigt. Ger man hästen bara tiden, så kan mycket bli bra. Jag tycker det finns en märklig inställning hos vissa hästmänniskor vad gäller avlivning, att det tas alltför lätt på det. Det är för lätt att döma ut hästar idag, och många beslutar sig för avlivning utan att ens ta sig en funderare om man verkligen har gjort allt för sin häst. Det är viktigt att ta sin häst till veterinären, det ska man alltid göra först och främst, men om veterinären går bet – då kanske man får gå utanför ramarna och prova något annat? Jag tror att de som har verksamhet och tävlar på hög nivå sällan räds för att prova något nytt när det gamla inte fungerar, så varför är vanliga hobbyryttare så rädda för att göra likadant?
Många sjukdomar och skador går att rehabilitera. Vissa problem som t ex långvariga hältor kan härledas till inre störningar i mage-tarm, som i sin tur ger problem i musklerna. Felaktigt foder är också en bidragande orsak till sjukdomar och skador. Att avliva en häst p g a sådana orsaker är sorgligt, och bara för man inte gått till botten med vad själva problemet är. Veterinären kan i vissa fall av dessa inte göra så mycket mer än att symptombehandla, och det är då man måste söka alternativ eller ändra sin hästhållning.
//Therese
hälta mage problemhästmassagehästmassörinre obalanser hästlångvarig hältalisen bratt fredricsonmag och tarm störningobalans mage tarmrehabilitering hästridsporttherese rombranttidningen ridsportLåsningar i käken försvårar eftergiften
Ett av de känsligaste områdena på häst för spänningar och låsningar är i området huvud-hals. Huvudet och halsen fungerar som en stor balansmekanism, och är mycket viktig för hästens förmåga att röra och balansera sig samt för dess tyngdpunkt. Eftersom det är ett känsligt område mottagligt för spänningar, är risken stor att spänningarna fortplantar sig ut i kroppen och ger ännu mer problem. Många av problemen är dessutom ryttarrelaterade.
Nack- och halsproblem är vanligt och det brukar yttra sig genom exempelvis motstånd i nacke och hals vid böjningar, stumhet i munnen, dålig kontakt med munnen, hästen håller huvudet snett eller vill inte gå på tygel. Går hästen över tygeln eller bakom lodplanet, finns det ett problem. I båda fallen hindrar det hästen från att röra sig korrekt. Det är viktigt att hästen ger efter i nacken när den rids, för det är först när hästen går med eftergift som den rent anatomiskt kan gå i rätt form.
Eftergift i nacken hindras av:
- Spänningar eller kramp i nackmusklerna
- Motstånd hos hästen
- Psykiska spänningar eller nervositet
- Att atlanto-occipitaleleden är sträckt
Atlanto-occipitalleden sitter i nacken och aktiveras när hästen går med höjt huvud
Problem i nacke och hals är ofta ryttarrelaterad, t ex att ryttaren rider med en hård hand. En hård hand leder till att hästen försöker komma undan obehaget och låser käken, munnen känns då stum och opåverkbar. Låsningen påverkar nackens böjlighet men också för hur hästen reagerar för bettet, d v s undviker att gå på tygeln. Detta får många att byta bett i tron om att det löser problemet, men om bettet inte är helt uppåt väggarna brukar det mest resultera i utslängda pengar.
En annan anledning till att hästen låser käken och spänner sig kan bero på användandet av hjälptyglar. Tyvärr skapar hjälptyglar mer problem än vad de löser. Många glömmer att hjälpen är ett tvång för hästen, där den tvingas gå i en form som den inte klarar av. Anledningen till att den inte kan gå korrekt beror oftast på att den har ett problem, inte att hästen är dum eller olydig.
Brachiocephalicus, långa halsmuskeln, sträcker bogleden och drar den framåt
Sternomandubularis, en muskel som påverkas starkt av ryttarens hand
Brachiocephalicus (långa halsmuskeln) och sternomandibularis är exempel på viktiga muskler som ofta blir spända i halsområdet. Brachiocephalicus är en lång muskel på hästens hals som fäster på överarmsbenet. Den assisterar böjningen i huvud och hals och lyfter frambenet, och är därför delaktig i det mesta av hästens rörelser. Blir muskeln spänd hindras hästen i sin rörelse i frambenet. Sternomandibularis går från bröstbenet till underkäken, och är en mycket viktig muskel för att hästen ska acceptera bettet och söka stöd. Denna påverkas om hästen låser käken om t ex ryttaren har en hård hand.
Den bästa åtgärden med nack- och halsproblem är massagebehandling. Eftersom nacken och halsen är såpass ömtåliga områden på hästen är behandling av den skonsamma sorten den allra bästa. Att ta ut en kiropraktor av något slag som knäcker nacken är inget som rekommenderas. Sedan är den här sortens av problem också ryttarens egna ansvar. För att spänningarna ska försvinna måste ryttaren även ändra sitt sätt att rida samt användande av utrustning.
//Therese
bettbrachiocephalicusbyta bettgår inte på tygelgår snett med huvudethalsmusklerhäst spänd i halshästmassagehästmassörhjälptyglarlåsninglåst i nackenproblem hjälptyglarspänd halsstel häststel i nacken hästtherese rombrantStresspunkterna avslöjar svagheter & gamla skador hos hästen
Som hästmassör arbetar man en hel del med stresspunktsbehandling. Varje stresspunkt (sp) ger information om vad hästen kan ha för problem och är en väldigt bra metod att använda sig av när man utvärderar en häst för första gången. Att kunna olika SP på hästen är dessutom väldigt användbart när man ska köpa häst, då SP kan avslöja tidigare skador eller svagheter hos hästen.
Stresspunkter på hästar är som på människor, de är en inflammerad punkt i en muskel som uppkommit av överansträngning eller ett trauma. Om hästen tränas väldigt hårt eller utför ett repeterande och ansträngande arbete under en tid, utvecklar den stresspunkter som ett resultat av att microfibrer i musklerna har blivit inflammerade. Trauma, en skada kan också ge upphov till stresspunkter. I ett sådant fall uppkommer onda punkter i de muskler hästen försöker kompensera skadan med under återhämtningen. Kompensationen triggar igång formationer av stresspunkter och kan bilda en ond cirkel av smärta och spänningar, som förvärrar inflammationerna. Exempel kan vara ryggen på hästen som är ett känsligt område för inflammationer av den här typen. Uppkommer det stresspunkter i ryggmuskulaturen fortplantar det sig gärna och blir en ond cirkel med mycket smärta.
Misstänkta inflammationer försvinner inte av sig själv och ska behandlas. Idag är det vanligt att man sprutar musklerna med kortison för att få bort inflammationer, vilket är helt vansinnigt. Risken med att använda kortison är att muskeln till slut inte blir mottaglig för någon slags behandling överhuvudtaget, och då biter ingenting när väl inflammationen kommer tillbaka. Det är genom massagen man kan lösa upp dessa spänningar. Hästen använder liksom vi människor alla muskler på en gång, spända och korta muskler påverkar resten av kroppen eftersom andra muskler måste kompensera avsaknaden av rörelse i de drabbade musklerna. Med massagen får man igång den stagnation som finns i dessa muskler och löser upp inflammationerna. Det är inget quick fix som kortison, men det är snällare mot hästen.
//Therese
behandling rygg hästhästmassagehästmassörinflammerade musklerkortisonkortison hästkortisonbehandlinglysekilmassage hästont i rygg hästspruta musklerstresspunkter häststresspunktsbehandlingvästra götaland