Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Hur ofta bör man ta ut en hästmassör?

By Posted on 0

Förenklat sett kan man jämföra massören med hovslagaren. Att sko/verka en gång, är ingen gång – utan det måste göras sporadiskt och vid behov. Är hovformen felaktig och måste korrigeras, tar det tid innan hoven blir optimal igen. Samma gäller massagebehandling. Har hästen spänningar som den gått med under lång tid kommer det ta tid innan hästen blir fri från dem.

Therese Rombrant

Hur ofta man bör ta ut en massör är helt individuellt, och det är något som hästmassören ger råd om. Vid en första behandling gås hela hästen igenom och varefter man hittar problemområden och hur pass allvarliga spänningarna är, bestämmer man hur ofta massören ska komma ut. Jag själv brukar säga som så att har hästen problem i musklerna är det viktigt att man behandlar oftare under en kortare period, och sedan trappar av det genom att låta det gå mer tid mellan behandlingarna. Man bör inte låta det gå för lång tid mellan behandlingarna heller, eftersom spänningarna tenderar komma tillbaka igen. Och det finns inga quick fix, även om många därute vill verka tro det. 🙂

Många spänningar är kompensatoriska och dessa kan hästen gått och dragit med länge. Själva problemet sitter då inte där spänningarna sitter, utan t ex i kotan vilket resulterar i att hästen drar upp skuldran för att kompensera smärtan. Stresspunkterna sitter i skuldran men problemet är kotan. När man behandlar detta ska man ha i åtanke att det är ett rörelsemönster som hästen har vant sig vid att gå i, och därför faller snabbt tillbaka i det igen om man låter spänningarna komma tillbaka igen. Därför är det så viktigt med att underhålla problemen.

 

//Therese

 

 

Share this article

Hästar med inre obalanser

By Posted on 0

Det är mycket vanligt med att att hästar går runt med obalanser utan att de visar några riktiga symptom. De kan vara småsura ibland, vara dåliga i magen en tid, kanske är lite deppiga eller inte jobbar som de ska. En majoritet av dessa har någon slags obalans.

De flesta hästmänniskor är ytterst måna om sina hästar, de älskar dem över allt annat. Men det finns många saker idag som gör att hästarna ändå får problem och blir sjuka även om de tas väl om hand. Mycket grundar sig i fodret de får. Vanligt är en ensidig kost som gör att obalanser såsom mineral- och vitaminbrist uppstår. Hästar är av naturen finsmakare och väljer noga ut vad de äter. De känner av själva vad som saknas i kosten och söker upp födan. Den naturliga instinkten är svår att utöva i ett stall och därför är det viktigt att hästägaren är medveten om  vad man stoppar i hästen och hur det påverkar den.

Obalanser mellan mineralämnen hos häst är vanligt idag. De flesta mineraler ska finnas i grovfodret men faktum är att skördarna idag inte är av lika bra kvalitet som förr, samtidigt som det sker en utarmning av mineraler i jordarna. Även vanliga mineralfoder kan ställa till det. Har hästen en brist av en mineral tenderar de vanliga mineralfoderna främja bristen då de innehåller en sån koncentrerad form av mineraler. Hästen kan d v s inte ta till sig tillskottet p g a den höga koncentrationen. Ett alternativ är att istället ge ett mineraltillskott som inte har en sån hög koncentration som är lättare för hästen att ta upp. Exempel på bra mineraltillskott är biopromin.

Brister och obalanser ger inga dramatiska symptom, utan de kommer smygande. Nonchalerar man dem leder de, om man har otur, till mer akuta sjukdomar som kolik eller fång. Och då står hästägaren handfallen.

Therese Rombrant

 

Share this article

Fettdepå eller vätskeansamling?

Fettdepåer ett välkänt begrepp bland de flesta hästmänniskor. Men något som är mindre känt är ödem, alltså vätskeansamlingar hos häst. Fettdepåer och ödem är snarlika vid blotta ögat och de förväxlas ofta eftersom hästen ser rund och tjock ut. Det går heller inte att känna skillnad på depå och vätska, vilket gör det ännu svårare. Men det går att skilja dem åt.

Sockerrikt gräs bidrar till vätskeansamlingar

Sockerrikt gräs bidrar till vätskeansamlingar

Ödem är vätska som ligger utanför muskeln och som stör muskeln i arbetet. Vätskan gör musklerna stela och försämrar återhämtningen, samt gör hästen ömmare och känsligare.  Som sagt är det väldigt svårt att känna skillnaden på fett och vätska, utan man får helt enkelt gå på hur hästen är. Är hästen tjock men ändå inte får särskilt mycket mat kan det vara tecken på att den har vätskeansamlingar istället. Ömhet, känslighet och stelhet i kroppen är också tydliga tecken.

Anledningar till vätskeansamlingarna är framförallt socker men kan även bero på rubbningar i tarm. IR/EMS-hästar kan ha både vätska och fettdepåer i kroppen eftersom ämnesomsättningen är satt ur spel och drar med sig massor av problem. Grundproblemet för de flesta av dessa hästar är för mycket energirikt och sockerrikt foder, och att den överätning som sker ger störningar i kroppen. För sockerrikt och fiberfattigt foder ger förändrad tarmflora, för mycket energirikt foder – t ex gräs – ger problem att utsöndra alla slaggämnen som blir kvar, njurar och lever blir överbelastade och vätska blir kvar i kroppen.

Även till synes friska hästar som inte har IR/EMS (än) kan gå med oupptäckta obalanser som infektioner, mag-tarm problem etc. Betydligt fler har säkert problem med för mycket gräs än vad ägaren är medveten om och det kan yttra sig som vätska i kroppen.

Misstänker man att hästen har vätskeansamlingar bör foderstat ses över. Foder med socker och stärkelse (även sockerrikt bete) ska självklart undvikas. Störningar i mage-tarm ger också vätskeansamlingar och behandlas med mag-tarm medel. Träning kan också bidra att få ner ödemet. Lågintensiv träning är det effektivaste.

//Therese

Share this article

Täcken – bra eller dåligt muskulärt?

Hur mycket påverkas hästen muskulärt med att gå med täcke? Ja, det är en fråga som är högst aktuell nu inför täckessäsongen. Jag själv är ingen täckesmotståndare, utan jag tror man får se till individen. Vissa hästar är frusnare än andra och då bör de ha täcke när vädret kräver det. Hästars ryggar är särskilt känsliga mot kallt regn, därför förespråkar jag att om man ska investera i något slags täcke ska det vara ett fodrat och ett ofodrat regntäcke.

shetland-ponies-cardigans3

Täcken liksom schabrak kan vara dåligt för hästen om det inte är korrekt tillpassat. Allt som inte passar ger ett konstant tryck och hindrar rörelsefriheten vilket i längden kommer ge spänningar, framförallt i bogarna men också i hals och manke. Bogarna är det på hästen som får utstå mest påfrestning av ett illasittande täcke då det ofta sitter för snävt runt framdelen eller att halsöppningen är för trång. Ett mycket tydligt tecken på att täcket inte passar är när pälsen börjar nötas bort p g a friktionen som uppstår. Hästen är då garanterat spänd i bogarna och antagligen ganska sur när den ska tas på täcke… Ett annat tecken på att täcket inte passar är att det uppstår onormal värmeutveckling när man palperar bogarna.

Har man mycket täcke på sin häst är det viktigt att låta hästen gå utan ibland. Framförallt för rörelsefriheten men också för att huden liksom pälsen behöver andas emellanåt. Överanvändning av täcken bidrar dessutom till att hästen lättare blir fet! Går den med täcke förbrukar den inte lika mycket energi som den hade gjort utan. Istället lägger den på sig det som fett.

//Therese

 

 

Share this article

Dags för vinterpäls

Islandshästar blir extra känsliga under den jobbiga pälssättningen

Islandshästar blir extra känsliga under den jobbiga pälssättningen

Sommarsäsongen lider mot sitt slut och hösten börjar ta vid. Jag som själv har islandshäst kan ju tycka att sommaren är alldeles för kort – hästen har ju knappt hunnit fälla vinterpälsen innan han börjar sätta ny! Vad som också är typiskt är att Thraudur blir lite tröttare under pälssättningsperioden, för det tar oerhört mycket på honom när han ska sätta sin otroligt långa päls.

Många tror att pälssättningen beror på att det blir kallare, men i första hand sker det hormonellt genom hypofysen när dagarna blir kortare. Under den här perioden ska man ha uppsikt så hästen inte blir trött och/eller deppig. Pälsbytet inför vintern tar extra mycket på hästarna eftersom det går åt mer protein att bilda hårstråna. Hästen är programmerad att prioritera pälssättningen och därför går ca 25-30 procent av det dagliga proteinintaget åt till att hålla normal hårtillväxt. Att foderstaten är väl balanserad är därför mycket viktigt så att inte kroppsvävnad som fett och muskler bryts ner istället. Har man dessutom häst av en ras med lång eller mycket tät päls går det åt ännu mer energi att sätta pälsen samt att göra sig av med värmen som den skapar. Att tillsätta extra protein i hästens dagliga fodring är ett måste.

B-vitamin är annars ett vanligt tillskott man ger vid pälsbyte. Hästen bildar naturligt b-vitamin i tarmen och behöver egentligen inget tillskott av det, men många märker ändå en skillnad på hästen (glansigare päls etc) när de ger den extra b-vitamin.  Anledningen till det är att hästen redan har en störd mage och tarm som inte kan ta upp eller bilda vitaminer själv – just därför ser många en sån markant skillnad när de ger tillskott som b-vitamin.  Därför ska man ha i åtanke att bristen är en indikation på ett djupare problem.

Ur massagesynpunkt blir hästen dessutom mycket känsligare i huden under pälssättningen, vilket gör att de kan uppleva obehag vid massage. Islandshästar och kallblod som är av tåliga robusta hästar, är faktiskt mycket hårömma – speciellt under pälssättningen. De har ett speciellt hår och en bomullsliknande hud som gör dem känsligare än andra hästar. Med andra ord ska man vara lite extra snäll mot dem när man ryktar och sköter dem dessa tider.  🙂

//Therese

Share this article